A-black.png

”Landsbygden is the shit”

Sandra Sandberg 1.jpg

Landsbygden is the shit
Entreprenör, konstnär, mamma, syster, dotter, sambo – Petra Shara Stoor är allt och tänker inte välja bort någonting i livet. Hon är en multikreatör och entreprenör ända ut i fingerspetsarna. Vi tappar tid och rum när vi samtalar om kreativt skapande, entreprenörskap, kulturkrockar och att våga göra det omöjliga.


Hej, Petra.
Kan du berätta om din bakgrund?
– Jag kommer ursprungligen från Österbotten i Finland och flyttade från England till Sverige 2008. Min dröm var att jobba konstnärligt och skapa levande konstverk, så jag flyttade till Stockholm och studerade till makeup-artist med inriktning mot specialeffekter för det tycker jag är väldigt häftigt.

 

Hur började din företagarresa?
– När jag blev klar med min utbildning så bestämde jag mig för att flytta från Stockholm till Nordanstig eftersom min lillasyster bodde här. Väl på plats tänkte jag ”hur ska jag bäst kunna arbeta inom mitt område här?” Jag kände att jag ville jobba med det jag älskar och då måste jag starta eget. Så jag startade en enskild firma, men det tog ett bra tag innan jag fick F-skatt. Jag kommer ihåg att jag till slut ringde till skatteverket och sa något i stil med ”Jag har finskt medborgarskap så antingen får jag F-skatt snarast och ni tar emot mina skattepengar eller så registrerar jag mitt företag i Finland.” Därefter gick det väldigt fort, säger Petra och skrattar. Så 2010 kom jag igång med min enskilda firma.

Vad hände dä
refter?
– Jag träffade min sambo Fredrik 2011 och vi bestämde oss för att köpa ett hus i Nordanstig 2012. Vi hade många gemensamma intressen och älskade event med alternativ touch och konstnärligt skapande. Vi kände att det alternativa och subkulturella utbudet saknades till viss del här, men att det var en värld som vi själva kunde skapa. Så vi startade först en ideell förening inom alternativkultur och började driva evenemang genom den. Vi började med ett evenemang som heter Midvinterglöd – en alternativ julmarknad med Lucia i folktron, den blev väldigt stor och välbesökt. Samtidigt höll jag på att skapa kostymer och vidareutbilda mig inom konst och FX Makeup. Jag kände att våra projekt snabbt växte sig stora och att vi behövde ändra bolagsformen till aktiebolag, dels även för att bli tagna på mer allvar när man pratar med banker och andra instanser.


Fotograf: Sandra Sandberg

Petra Shara Stoor, hur fick du det namnet?

– Namnet Shara fick jag i samband med ett samarbete med författaren Leo Flavum som skrivit många poem till min skelettkonst. Han skriver mycket på konstruerat språk som heter Xhaimeran som är inspirerat av det urgamla språket sumeriska. När jag 2013 ombildade företaget till aktiebolag blev bolagsnamnet därför Shara Creations. Jag tog sedan det namnet som “artistnamn” och sedan dess har det blivit Petra Shara Stoor. Idag heter företaget House of Helsinglight, ett namn som härstammar från vårt avslutande år med Midvinterglöd.

 

Du verkar gilla att ha många bollar i luften, berätta?
– Det stämmer. Vi anordnade många evenemang samtidigt som jag fortsatte att jobba som makeupartist med inriktning på specialeffekter. Jag hade bland annat många uppdrag inom musikvideos, masker och kostym. I samma veva arbetade jag som lärare på skönhetslinjen på gymnasiet i Sundsvall och som konsult mycket mot makeupskolor i Stockholm då jag var en av få som höll utbildningar inom specialeffekter.

Förutom Midvinterglöd så hade jag och Fredrik många andra idéer och projekt vi ville uppfylla. När vi 2015 hittade den här underbara gamla skolbyggnaden i Vattlång kände vi direkt att vi äntligen hittat en plats där vi kan bedriva alla våra verksamheter under ett och samma tak.



Fotograf: Madeleine Engberg

Men vänta, det här är ju inte direkt ett litet projekt, hur har ni tänkt? 
– Vi insåg ju redan när vi köpte fastigheten att de kommer ta oss många år innan vi ens kan bedriva någon verksamhet i den. Det är en gammal byggnad från 1920, det fanns ju inte ens vatten, det fanns ingenting. I början fick vi hyra in oss i andra lokaler för att kunna bedriva kursverksamheten samtidigt som vi renoverade här.

Nu har vi kommit så långt att vi har bergvärme och vatten och en hel del är renoverat. Vi har startat med att hålla kurser/utbildningar och andra projekt här på plats. Den feedback vi har fått fram tills idag har varit över all förväntan. Det är fantastiskt roligt. Man nyper sig själv i armen när man inser hur långt vi faktiskt har kommit.


Du har ju utbildad dig vidare ocks
å, kan du berätta mer om det?
– Jag har utbildad mig och fördjupat mig mer inom specialeffekter och har börjat undervisa i hur man skapar silikonmasker likt dem som man kan se på den amerikanska TV-programmet Face/Off. Det finns ingen annan som utbildar på denna specialeffektsnivån i Sverige, vi är den enda aktören just nu med det utbudet och det är väldigt många som drömmer om att få skapa just exempelvis dessa silikonmasker. Jag vill även utveckla utbildningen så att deltagarna kan göra en hel fantasykaraktär med mask, kostym och rekvisita under tiden här hos oss.

Världen ska komma till er, vad menar du med det?
– Jag och min sambo är ju lite av nördar båda två. Vi driver den här verksamheten tillsammans och det är inte bara ett företag – det här är vårt liv. Drömmen är att världen ska komma till oss här på landsbygden i Nordanstig. Vi behöver inte finnas i en storstad. Denna plats blir en fristad och ett centrum för kreativitet. Det här är en plats där man ska skapa, utvecklas och ha roligt. De flesta av våra deltagare reser in från andra delar av världen. Vi får ständigt förfrågningar från utlandet, framförallt USA, Indien, England. Vi har verkligen hittat vår plats, vi har denna fantastiska byggnad och skogen alldeles utanför. Det här ska bli en en kultur- och turistdestination där alla våra verksamheter och projekt vävs samman.


Fotograf: Fredrik Fernlund

Är de en slump att du blev företagare?
– Jag har nog alltid tänkt att jag skulle bli företagare. Jag har alltid haft så många idéer och visioner som skulle vara svåra att förverkliga som anställd. Jag gillar att jobba med bredd och många olika områden. Jag tror jag är född entreprenör, jag har alltid varit kreativ, framåt och driven, så företagande känns väldigt naturligt för mig. Frågan är snarare – varför blev jag inte företagare tidigare? Det skulle kännas väldigt konstigt att inte vara entreprenör och jag kommer kämpa stenhårt för att driva vårt företag vidare. Jag älskar att vara egen, även om man ställs inför utmaningar på vägen, som nu i tider av pandemi.

 

Hur har det i så fall varit för dig när du varit anställd?
– Jag har känt mig “instängd i boxen” i rollen som anställd. Jag har känt att jag inte riktigt har passat in. Jag har lagt fram många bra idéer på mina tidigare arbetsplatser, men möttes för ofta med svar som till exempel ”Nej, men det går nog inte.” eller ”Det är så mycket annat att göra just nu.”, “vi gör som vi gjort tidigare”. Jag gillar att ta mig an svåra och ibland omöjliga idéer och det är nog därför jag måste vara min egen, för att få prova på idéer och sen utvärdera.

Min sambo brukar skratta och säga ”Om du skulle rulla ut ditt cv så skulle din vara rekordlång eftersom du har provat på allt”. Visst, jag har gjort mycket, för att jag har velat prova på många olika områden och yrken. Det har gett mig en bredd och stor erfarenhet. Har jag inte trivts på en arbetsplats så är det inte heller rätt plats för mig att stanna kvar på. Jag är väldigt lojal och arbetsam, men jag måste känna att det drivet jag har kommer till rätta och gör nytta. Någonstans på vägen kom jag fram till att jag främst ska jobba med det jag själv brinner för. Jag vill skapa min egen arbetssituation där jag får välja och ta egna beslut. Det är en frihet att vara egen och där jag kan ha hela världen som arbetsfält.



Fotograf: George Grigoriadis

Vad är din drivkraft?

– Att det går att göra de saker man vill.  Det finns så mycket som du kan förverkliga bara du väljer att göra det. Och i slutänden finns det ju ingen annan som stoppar dig förutom du själv. Det som driver mig att jag är den enda som egentligen kan förändra min egen situation.


Berätta om ett avgörande minne som ändrade ditt liv
– Jag växte upp i Finland och pluggade konst. Jag har alltid gillat det konstnärliga, men jag hittade inte riktigt mig själv som konstnär vid den tiden. Jag var 25 år och jag visste inte vad jag skulle göra. Då läste jag om en tävling där förstapriset var ett år i Australien och möjlighet att välja 5 andra stopp på vägen jorden runt. Jag tänkte direkt: Den här tävlingen ska jag vinna!”. Jag ringde till mamma och sa ”jag har sett en resa och jag tänker vinna den”. Jag skickade in mitt bidrag och gick vidare i tävlingen till semifinal. Till slut var vi bara fem deltagare kvar i finalen. Jag började tänka på allt det praktiska jag måste lösa – jag måste säga upp mig från mitt jobb, säga upp min lägenhet, hitta ett boende i Australien etc. I mitt eget huvud så hade jag redan vunnit tävlingen. Jag såg det framför mig.

Dagen tävlingen skulle avgöras skulle telefonen ringa klockan 9. Jag hade samma dag ett viktigt möte som även började klockan 9 i företaget där jag var anställd. Mötet började och min telefon ringde samtidigt från okänt nummer. Jag visste jag hade vunnit då, svarade i telefon och möttes av en fanfar och mitt högljudda jubel hördes i hela lokalen. Jag hade vunnit hela tävlingen. Då insåg jag att jag faktiskt kan göra allt jag tar mig an så länge jag tror på det jag gör och visualiserar det jag vill uppnå. Där förstod jag betydelsen av tankens kraft – att bestämma sig och sedan bara göra det. Efter samtalet gick jag in till chefen och meddelade att jag måste säga upp mig för jag ska åka till Australien om ett halvår.

Jag spenderade ca 1,5 år i Australien och på resande fot jorden runt där jag funderade mycket på vad jag ville göra och hur jag skulle hitta min plats i livet. Jag flyttade till England där jag arbetade på ett konstgalleri. Jag var duktig på att sälja konst till andra och kände att det var kanske det jag skulle göra tills jag förstod att det är ju själva skapandet som jag vill hålla på med. Detta ledde mig vidare till Sverige och mina FX-makeup äventyr och att därigenom skapa levande konst.

Att gräva där du står – vad betyder det för dig?
– Att det som inte finns, kan man skapa själv, oavsett vart man befinner sig. Jag och Fredrik brukar tänka att det som inte finns och det som vi själva vill ha, kan vi skapa. Vi gräver där vi står och tror på det vi gör. Tänk vad mycket man kan göra bara man tror på det!


Fotograf: Karin Wednesday Brodin

Jag får intrycket av att du är duktig på att visualisera?
– Ja, jag är väldigt medveten om mina visioner vilket hjälper väldigt mycket. Jag är kulturentreprenör, multikreatör, FX-artist och konstnär. Däremot kan det vara svårt när man ska prata med en byråkrat och förklara sin konstnärliga vision och stora projekt, hur man ser det framför sig, och att det kommer att fungera. Ibland uppfattas man då som “flummig konstnär” och det är svårt att få kredibilitet i projektet, eftersom många av projekt kanske är konstnärligt svåra om man inte är inne i denna bransch. Jag förstår att man behöver planer och alla siffror på plats, men visionen och drivkraften är även en stor del av det hela för att lyckas.

Vad är framgång för dig?
– Framgång för mig är att må bra, att vara i nuet men även ha drömmar och visioner för framtiden. Man kan ha hur många drömmar med målbilder som helst. Man behöver inte nå alla, men så länge man drömmer så är det en framgång. Om vi slutar drömma, då har vi ju ingenting längre att sätta siktet att jobba emot. Visst är det kul när det går bra rent ekonomiskt, men det är inte det som definierar framgång för mig som entreprenör. Framgång handlar om att jag vill någonting, att jag kan utvecklas och att det man gör betyder något för andra. Det är nog den största drivkraften för mig.

En annan stor framgång för mig är att jag har kunnat bygga det här livet med familjen. Att det här är något som vi bygger tillsammans. Det jobb vi har valt är även vår livsstil.


Vad menar du med att du är ”allt”?
– Jag är kvinna, entreprenör, konstnär, mamma – jag är allt jag själv väljer att vara. Jag behöver inte välja. Jag har även en hel del skinn på näsan som man brukar säga. Negativa kommentarer rinner av mig. Om någon säger ”Ska er dotter växa upp i den här röriga miljön?” så tänker jag istället att det är fantastiskt för ett barn att få växa upp i den här kreativa miljön. Vår dotter älskar att vara här och mitt i allt som händer.

Det var även någon som yttrade att jag inte kommer kunna fortsätta med alla projekt och min verksamhet när jag skulle bli mamma. Det tycker jag är feltänkt. Man får anpassa sig och hitta en väg som fungerar åt båda hållen och sätta en del projekt på kartan att förverkliga längre fram och andra projekt kan man fortsatt jobba med. För mig var det väldigt viktigt att inte behöva välja det ena eller det andra utan kunna fortsätta med bägge roller, att vara mamma och entreprenör. Jag bestämde tidigt att det är jag bestämmer vem jag vill vara och hur jag vill göra.



Fotograf: Petra Shara Stoor 

Hur ser du på framtiden?
– Jag ser ljust på framtiden. Jag tänker att det ska gå bra. Jag har, som alla andra, dippar ibland men då tänker jag ”Imorgon är en helt ny dag”. Man måste peppa både sig själv och varandra. Jag tänker positivt och jag ser vår vision, jag ser vart vi ska. Vi kommer göra allt för att vi ska nå dit och resan dit är ju en stor framgång i sig. Det är viktigt att inte glömma det. Vi bestämde oss från dag ett att dokumentera alla steg i renoveringsarbetet – dels för det är ett gigantiskt jobb och dels för att verkligen påminna oss själva om vad vi faktiskt har åstadkommit under resan. Man ser liksom inte allt man gör eller gjort om man bara fokuserar på målet.

 

Tror du att ni någonsin kommer bli klara?
– Det här är verkligen ett livsprojekt för oss. Vi har inget slutmål eftersom vi hela tiden utvecklar vår vision. Ibland kommer dippar, särskilt om det inte går bra under en period och man möter utmaningar, men då gäller det att hålla ihop. Vi gör detta som en familj. Jag får ge en cred till min sambo Fredrik som också är lika kreativt galen och driven entreprenör som jag. Det visade sig tydligt när jag vaknade en dag och berättade att jag hade drömt att vi byggde under jord. Hans svar var ”Gud, vad häftigt! När gör vi det?”



Fotograf: Madeleine Engberg

Vad har du för råd till de som vill starta företag?
– Det är viktigt att prata med någon som kan byråkratin när du fastnar på frågor kring till exempel bokföring eller företagsformer, bidrag eller affärsplan. Jag kan än idag tycka att det är svårt att skriva en affärsplan eller förstå exempelvis likviditetsbudget. Man behöver inte kunna allt själv. Är man inte intresserad eller inte kan en viss del, så får man hitta någon som kan hjälpa till med de frågorna. Det är dock jätteviktigt att själv försöka lära sig att hålla ett öga på bokföringen så att man inte råkar ut för några överraskningar. Ett annat viktigt råd är att öva sig i att förklara sina idéer för andra. Om du får andra att se det du ser, så går allting mycket enklare. Mitt sista råd är att ta emot den hjälp som finns tillgänglig. Att få hands-on-hjälp i olika former avlastar väldigt mycket och frigör tid som du kan lägga på det du verkligen vill göra.


Kan du avslöja en av dina drömmar?
– Oj, jag har så många. Men en dröm är ju att få allt detta att rulla ordentligt så att vi kan bestämma över vår tid helt och hållet och att kunna själv välja när och hur mycket vi vill jobba. Just nu sätter pandemin en del käppar i hjulen och vi jobbar stenhårt varje dag för att driva företaget framåt och hitta nya former för att få allt att gå ihop och fortsätta göra det vi älskar och är bra på.


Finns det ett motto i livet som du lever efter?
– Tro det eller ej, men jag fick faktiskt det igår, säger Petra och skrattar. Jag hade haft en jättedålig natt, jag var orolig i kroppen och kunde inte sova. Jag brukar inte oroa mig, men tänkte på hela situationen just nu med pandemin, familjen och barn. På morgonen skrev jag i familjens chattgrupp om att jag haft en dålig natt. Min svägerska gav mig då rådet ”Andas in mod, andas ut rädsla”. Jag tog till mig det, djupandades med detta i åtanke och mådde så mycket bättre. Efteråt tänkte jag att det får vara mitt nya motto och en övning som jag ska ta fram när jag behöver den. Innan dess har jag också levt efter mottot ”Om du vill göra något, så gör det. Bara gör det”.

Du tycker att vi behöver kulturkrockar i samhället, kan du utveckla det?

– Det behövs kulturkrockar både i samhället och på arbetsplatser. Vi behöver de här kulturkrockarna för att gamla normer och tankesätt ska ruskas om lite då och då så att utvecklingen går framåt och nya saker och synergier skapas. Det är det som jag tycker är så häftigt med integration – att det kommer in nya krafter från andra kulturer som blandas med de traditionella sätten. I Finland har vi inte lika stark fikakultur till exempel. Jag blev en gång till och med inkallad på samtal med en chef på ett av mina tidigare jobb att jag inte fikade tillräckligt ofta med övriga personalen och att det hade kommit in klagomål på det. Jag kommer ihåg att jag tänkte att “det är helt absurt och nog första arbetsplatsen där jag blivit inkallad på samtal för att inte fika tillräckligt, för att jag valde att jobba med saker jag kände var viktigare för stunden då istället”.


Fotograf: Sandra Sandberg 


Kan du känna av att du inte är härifrån?
– Absolut, jag är ju inte härifrån och det är ju mycket som är annorlunda jämfört med Finland. Skillnaderna i mentalitet och kultkrockarna blir tydliga ibland. Utseendemässigt smälter jag ju in, men min dialekt kanske avslöjar att jag inte är härifrån, speciellt om jag pratar min dialekt från min hemkommun eller Finlandssvenska.

Har du ett exempel på när du märkt av skillnaderna?
– Hahaha, jag har ett minne där jag och Fredrik hade en konversation som löd så här när vi renoverade:
Jag  – Ge hit hammaren. (Jag stod uppe på en stege och behövde snabbt få tag på hammaren)
Fredrik – Ursäkta, men du kan inte prata till mig som att du pratar till en hund. Du kan be om hammaren på att schysst sätt.
Jag – Men va, ge hit hammaren.
Fredrik – Kan du säga, snälla, kan jag få hammaren?
Jag – Men vaaaa, ge hit hammaren!

Hade jag fått hammaren på en gång hade spiken redan vart inslagen istället för att slösa tid på att stå och prata om sätt att uttrycka sig på tänkte jag då. Men visst, jag kan väl samtidigt förstå i efterhand att det inte riktigt alltid fungerar att kommunicera på detta sätt i Sverige, och där tar jag även till mig och försöker anpassa mig bättre i olika stunder där det behövs. I Finland är vi ju väldigt rakt på sak och pratar ofta i tydliga och kortfattade konversationer utan att vi menar det i på ett förolämpande sätt. Emedan man i Sverige är mer försiktig och gärna lägger till känslo-ord och snälla uppmaningar i meningar, lite såsom man gör i engelskan, “please” “skulle du kunna” mm. Men ibland är det väldigt smidigt att man även vågar hålla raka, tydliga dialoger och där är jag väldigt tacksam för mitt finska arv. Man får hitta en bra balans helt enkelt och lära sig av varandra. Det kryddar ju tillvaron lite extra ibland dessa kulturkrockar med ;)


När kom du till Sverige?
– Jag kommer ifrån Österbotten och en liten kommun som heter Malax, en snarlik kommun till Nordanstig. Efter åren i Australien och norra England så flyttade jag till Stockholm 2008 för att studera. Jag ville ju egentligen inte bo i en storstad, men utbildningen erbjöds endast där. Jag kommer ihåg att jag var frustrerad och tänkte ”Varför erbjuds dessa utbildningar endast i storstäder, varför ska det alltid vara så?”. Jag hade inga tankar på att stanna i Stockholm efter utbildningen utan har alltid velat bo på landet omgiven av hundar och hästar, och samtidigt kunna arbeta med det jag gör. Den drömmen blev så tydligt för mig att jag gav mig sjutton på att skapa det livet för mig själv en dag.



Fotograf: Sandra Sandberg 

Men tror du inte ni skulle lyckats bättre i storstäder?
– 
Vi får förfrågningar ofta, inte minst från utlandet, om vi kan komma och erbjuda våra tjänster i de skolor som finns i storstäderna, eller starta upp våra utbildningar i exempelvis Stockholm. Men vi vill hellre att eleverna kommer till oss och den verksamhet vi bygger upp här på landsbygden. Vi vill inte heller att allt enbart ska finnas i storstäderna, det känns inte rätt. Jag vill att vi på landsbygden får visa upp våra rikedomar som alla stora ytor och fantastiska lokaler vi har här, vårt vackra landskap och magiska natur som är så otroligt närande för kreativitet. Alla som har gått utbildning hos oss här säger detsamma - att det är helt underbart att vara vara här, bort från allt brus, där man enbart kan fokusera på att skapa. Vi säljer inte enbart produkter och tjänster, vi säljer och erbjuder en helhetsupplevelse. Jag är övertygad om att den begynnande trenden att flytta ut på landet bara kommer att öka framöver – för landsbygden is the shit.

 

Fakta:
Företag: House of Helsinglight
VD: Petra Shara Stoor
Start av företaget: 2010
Kontakt: www.helsinglight.com



Tillbaka